Tiden läker alla sår, eller?

Man hör ofta att tiden läker alla sår.

Är det på det viset? Jag tror inte det, men jag tror att det blir lättare att leva med det som gör ont. Såret eller skadan, beroende på vad man vill kalla det finn kvar. Inne i dig och mig. Vi lär oss att hantera skadan i våra liv och får en ny vardag efter det som har skadat oss.

Tiden läker alla sår?

Jag kan se till mig själv och hur vissa saker finns kvar i mig, även om jag inte tror att de påverka mig längre så kanske de gör det. Vissa saker som har hänt är ”borta” och påverkar mig inte, vissa saker kommer jag säkert inte ens ihåg.
Vissa av oss lär oss att leva med skadan bättre än andra. Vissa ser tragiska händelser som en ursäkt till att inte leva ett bra liv, de skyller allt på det dåliga som har hänt i stället för att ta ansvar för sig själv och sitt liv.

Jag var på en föreläsning om sorg för några vecka sedan. Där pratade Anders Magnusson om att vi bär med oss sorg av olika händelser. Vi bär med oss saker som har varit både bra ochdåliga men som vi har en sorg över. Ibland är vi inte ens medveten om att det är en sorg för att det är något bra som har hänt oss. Som min flytt till Västerås, det var något riktigt bra jag gjorde men jag lämnade min trygghet hemma i Hofors. När jag sedan flyttade tillbaka till Hofors blev det ytterligare en sorg, då lämnade jag mintrygghet som jag hade i Västerås.
Jag har tidigare skrivit om att stress kan bero på både bra och dåliga saker. Det ät ungefär det samma med sorg.
Jag funderar på att göra en sorgbearbetning på något i mitt liv för att se vad som kommer fram. Det skulle vara väldigt intressant. De som har gjort det tidigare säger att det ät jobbigt också, men bra för en själv.

Ha det gott!

Monica

2018-05-18T09:59:05+00:00