23 årig bröllopsdag del 2

Slutet av föregående del…
Han vet att han har ett bra liv och att han har haft det bra genom åren, många av hans vänner har inte haft det lika lätt eller bra som honom, han är medveten om det och är så tacksam för att han har fått äran att uppleva detta. 

Andra delen
Den äkta kärleken, kriserna de har gått igenom, alla dessa tillfällen av lycka, de tuffa bråken, alla skratt, alla tårar och allt annat han har upplevt ensam och tillsammans med henne och deras barn. Han blir varm i hjärtat när han tänker på alla härliga och otroliga omfamningarna de har gett varandra. Av ren kärlek, efter ett bråk, efter att de hade varit åtskilda i några dagar eller bara några timmar, när det har hänt roliga och tråkiga saker, när barnen föddes, han kan räkna upp så många anledningar till varför de har kramat varandra. De har alltid varit noga med att ha fysiks kontakt med varandra.
Han är så tacksam för allt detta.

De lyckliga stunderna när allt var perfekt, perfekt för honom och henne, i hanns värld var det perfekt när de satt och åt tillsammans, när familjen var samlad, när de tittade på tv tillsammans, när de var ute tillsammans, när han gjorde saker själv och visste att hon var där i ute världen någonstans. Han kände hennes kärlek fast de fanns på olika håll i världen. Han vet, att känna kärlek och tacksamhet, har gjort att han har det så bra som han har det idag och har haft under alla deras år tillsammans. Tacksamheten och kärleken har gjort dem starka tillsammans, så starka att de har klarat av alla upp och nedgångar som är i ett liv tillsammans.

Han och hans fru pratar mycket om att de är tacksamma över varandra, vad de har varit med om och vad de har tillsammans och var och en för sig. Han har alltid överröst den kärlek han har till henne på henne, hon har alltid vetat att han finns där för henne, inte bara i de ljuva stunderna utan också i de svåra stunderna som när han har varit arg eller ledsen på henne, han har alltid stått där med sin kärlek i första hand. Han tänker att kärlek är inget man ska spara på, det blir inte mer av det för att man sparar på den, den skall upplevas och visas så ofta det går varje stund.

Han har alltid kunnat visa sina känslor, alla sina känslor för henne. Även de mindre bekväma som irritation, ilska och ledsenhet. Han anser att man måste kunna visa dem också för att vara en hel människa och han vill vara en människa. En del av de känslor han och hon har delat har inte alltid varit så roliga att ha, en del av känslorna har gjort att han trott att han skall gå sönder, men det är bara känslor, inget som är faligt att ha. Han är glad över att han har kunnat visa henne dessa känslor och veta att hon älskar honom. Hon älskar honom för den han är med alla fel, brister och allt det som är bra.

Hon också har dessa känslor som inte är lika bekväma eller roliga att ha, men också hon är en människa som har lärt sig att det är en del av att leva, att ha de mindre trevliga känslorna. Han älskar henne även när hon har dessa, han vet att hon älskar honom när han har dessa känslor.

De älskar varandra i nöd och lust, och visst har livet varit tufft ibland och han har inte vetat vad han skall göra för att lindra smärtan hos sig själv, hos henne eller deras barn. Han vill så gärna att de ska ha det bra, han ser när de mår dåligt men har lärt sig att det bästa han kan göra är att finnas där. Bara stå där så att de kan prata med honom, krama honom, gråta hos honom, för det gör de också i hans familj. Han ler och tänker på henne, hon har så lätt till tårar och han älskar det hos henne. Hennes tårar kan rinna tyst ned för hennes kinder utan att det kommer ett ljud från henne och hennes tårar kan rinna ned för hennes mjuka kinder och hon hulkar och skriker. Han vet att han gör bäst i att finnas där, kram henne, torka hennes tårar, kyssa hennes kind eller hålla hennes hand när hon är arg på honom. Han vet att hon vill att han skall vara med henne, inte gå ifrån henne. De lärde sig efter vägen att inte lämnat den andra när den blev ledsen, arg eller irriterad. De har stannat och rört lätt vid den som har upplevt de mindre trevliga känslorna. Ibland när han har varit arg, de gånger när han har varit så arg att han inte har velat prata har hon rört vid honom, ibland bara med en fjäderlätt hand som har rört honom, men värmen från handen har gett honom kärleken han behövde just då, den fanns där fast han just då hade ett dåligt beteende.
Han känner hur tårarna stiger i hans ögon när han tänker på dessa gånger. Åååå… så han har behövt den lilla kärlekshandlingen som i slutänden har varit så stort. Han vänder bort huvudet så att hon inte skall se att hans ögon tåras.
Han vet att hon många gånger ha velat gå sin väg när han har varit arg, men hon har stannat hos honom och visat honom kärlek genom sin blick eller bara genom en liten beröring. Oj, så arg han har varit på henne när hon har gnällt och skällt på honom ibland, men han har stannat, han har rört henne så lätt som en fjäder, bara så att hon har känt att han finns där och att hans kärlek finns där, även om han har gjort tokiga och sårande saker mot henne.
Nu var det länge sedan det var så starka känslor som kom upp, men när det var en del av vardagen fick de kämpa för att forma deras sätt att hantera besvikelser över varandra och istället känna kärleken och tacksamheten. Nu har de hittat balansen och formen att hantera sig själva och varandra så att stunder av ilska och irritation inte längre är lika jobbiga. De njuter mer av varandra och de stunder de har tillsammans.

Tårarna börjar stiga i hans ögon igen, den tanken som kom till honom är inte trevlig. Varför kom den nu? Nu när han sitter och njuter av det liv han har haft med sin stora kärlek.

Nu är min berättelse slut!
Jag vet, du vill ha en fortsättning. Jag har ingen fortsättning, jag har inte skrivit mer på berättelsen. Du får gärna skriva din egen fortsättning här eller för dig själv. Det skulle vara kul och intressant att se vart din fantasi tar vägen.
Skriv gärna en reflektion över texten du har läst.
Ha en underbar dag!

Monica Balkefors
Livsglädjedesigner

Monica Balkefors