23 årig bröllopsdag del 1

23 årig bröllopsdag

Tänk att de har kommit så här långt, 23 år som gifta.
Han hade friat till henne när de stod där på kajen, han hade inte ens tordas tro att hon skulle säga Ja, han hade våndats länge innan han tordes fråga henne. Hon hade sagt Ja och gråtit av lycka. Hon hade sagt Äntligen… tänk att han inte hade förstått det tidigare. Han känner hur hjärtat börjar slå hårdare, det gör det varje gång han tänker på den dagen och den stunden.
Vinden blåste i hennes hår så att det hamnade i hennes ansikte och fastnade i hennes tårar som bara rann och rann. Hon försökte leende torka bort tårar och hår ur ansikte. Hon var så söt och vacker på samma gång. Han minns att han tänkte att hon nog inte visste vad hon hade sagt när hon svarade Ja till hans frieri. Hon stod där på knä med honom, för han hade gjort det på det rätta sättet och gått ner på knä med ringen i ena handen.

23 årig bröllopsdag
Tacksamhet

Hon hade sagt att hon älskade honom över allt i världen. Hon sade att hon hade svarat Ja även om han hade stått i dynga och friat till henne. Han log när han tänkte på det. Det hade sett ut det, om han hade tagit med henne till en dynghög och friat till henne.

 

Han hade inte riktigt förstått det och han kan fortfarande ha svårt att förstår att hon älskade honom nu också, efter 23 år. Att han kunde känna sådan kärlek till någon förundrade honom, att någon kunde älska honom så mycket förundrade honom ännu mer.

Han kan fortfarande stå och tittar på henne och funderar på om det verkligen är sant. Är hon hans? Hans fru, hans livskamrat, hans bästa vän… Jo, det är så, hon är där livs levande med sitt fina leende med den värmen bara hon kan utstråla, hennes skratt, hennes fnitter och hennes kärlek till honom. Han älskar allt med henne. Hon har berikat hans liv från den första stunden de möttes.

Han vet att han har ett bra liv och att han har haft det bra genom åren, många av hans vänner har inte haft det lika lätt eller bra som honom, han är medveten om det och är så tacksam för att han har fått äran att uppleva detta.

Fortsättning kommer inom kort 🙂

Monica Balkefors