Våra barn kämpar med att få vardagen att gå ihop, precis som vi vuxna gör.
Senast förra veckan pratade jag med en underbar liten flicka. Hon berättade att hennes kompisar retade henne för att hon ser sur ut, eller de retar henne för att hon ”är sur”. Den lilla flickan säger att hon inte är sur, men att hon blir sur, arg och ledsen när de andra barnan börjar reta henne. Till saken hör att denna flicka är blyg och tittar inte på människor när de hejar på henne ute på samhället – hon ser sur ut! Hon ser också sur ut när hon sitter och jobbar, tycker att något är tråkigt, känner sig osäker mm. Det är alltså väldigt lätt att ta henne för att vara sur, vilket är så synd för det är en glad och pigg tjej med mycket humor och bus i sig.
Tänk på det nästa gång du träffar en människa som du uppfattar på ett visst sätt. Stämmer det egentligen?
Vi pratade då om vad hon kan förändra för att få det bättre i skolan. Även om det inte är hon som gör ”fel” så kan hon bara förändra sig själv.
De andra barnen måste vilja förändras och få stöd i det av de vuxna som finns i deras närhet.
Vi pratade om att man sänder ut olika signaler till andra människor. Vi gjorde lite minspel där vi var arga, ledsna, glada och sura för att visa hur det påverkar den som får ”budskapet”. Nu är detta inte lätt med ett barn men vi hade kul och jag hoppas att hon fick med sig något av allt vi gjorde. Hon fick tillsammans med mig titta på sig själv i spegeln och le, vilket alla borde göra. Det gör dig själv glad.
Så vad sänder du ut till dina medmänniskor? Och hur påverkas du av vad andra sänder ut till dig?
Du kan bara förändra dig själv, så gör det på ett sätt som gör ditt liv bättre! Sänd ut glädje och kärlek! Jag vet att det inte är lätt… jag jobbar med det varje dag för att få mitt liv att bli bättre och för att jag vill göra livet bättre för minst en människas varje dag. Ge ett extra leende, säga hej, vara vänlig mot någon som ”är sur”…
