Sorg slår till som en blixt även om den är förväntad. Jag trodde att jag var förbered för vi visste att den här sorgen skulle komma, och ändå kommer den som ett slag i magen (eller huvudet) nu när det är ett faktum!
Den här gången står jag på sidan om och jag känner med de som är närmare. Jag kan inte veta vad de går igenom men jag kan ana.. eftersom jag nyligen har gått igenom liknade.
Just nu finns det finns inga upplyftande ord eller fraser som hjälper, det finns inga kloka tankar att tänka när man är mitt i det, det handlar om att ”överleva” sekund för sekund och ha människor runt sig som ger kärlek och stöd.